Schedewij Säteri i Forssa socken
Redan för ca 800 år sedan, det vill säga på slutet av 1200-talet, var Schedewij känt. På slutet av 1400-talet utgjorde Schedewij eller Skärvö som det då hette ett biskopsgods.
Genom Gustav Wasas kyrkoreformation på 1540-talet drogs gården in till kronan, men redan 27/6 1573 gav hertig Carl, sedermera Carl IX, Schedewij, som en förläning till sin ståthållare på Nyköpings slott, Lars Wästgöte. Gåvobrevet finns i original kvar på Schedewij, som redan då stavades som det gör än idag. Gåvan omfattade ett flertal gårdar utöver Schedewij, som t ex Sofielund i samma socken, Hornsund i Flens socken, Mählby och Gäfversnäs i Helgesta socken och Wijk i Vadsbro socken. Schedewijbornas kvarn blev upphovet till ortsnamnet Skebokvarn. Schedewij var huvudgården och blev i början av 1500-talet Villåttinge härads första säteri.
Flertal högadliga släkten
I Lasse Wästgötes adliga titel ingick Schedewij och Sundby (nuvarande Sofielund) som namn på hans adelskap. Efter Lasse
Wästgötes död någon gång efter 1603 gick hans förläningar åt olika håll och då han hade ”enbart” döttrar blev det mågarna som stod som ägare. Ägarelängden är mycket omfattande och ett flertal högadliga släkten har varit ägare till gården.
1689 ägdes säteriet av Carl Gyllenpistol vars dotter år 1715 gifte sig med en av Södermanlands mest bekanta krigshjältar nämligen dåvarande överstelöjtnanten Rutger Fuchs. Han adlades året efter giftermålet, men den adliga ätt, som han på så sätt begynt, upphörde vid hans egen död 1753. Hans stora berömmelse härstammar från den omständigheten, att han några veckor före den ryska invasionen på svenska Östersjökusten 1719 blev överste och chef för Sörmlänningarna och det var hans som med sitt regemente hastade iväg till Södra Stäkets försvar där hans trupper lyckades spärra ryssarnas väg till Stockholm. Bedriften medförde både att han blev friherre och generalmajor. Han slutade sin bana med att bli ståthållare i Stockholm.
Fullkomlig säteribyggning
Han sägs med stor omkostnad försett egendomen ”med fulkomlig säteribyggning så i man- som ladugårder”. Såväl huvudbyggnaden som flyglarna härstammar från den tiden, huvudbyggnaden förseddes med övervåning år 1872 då friherre Axel Löwen blev ägare till gården genom att hans maka, Louise Ekman, dotter till konsuln Oscar Ekman i Göteborg, fick gården i lysningspresent av sin far.
Axel Löwen dog redan 1876 och änkan gifte 1883 om sig med friherre Claes Falkenberg som arrenderade granngården Sofielund och var änkling med fem barn. Louise Falkenberg fick i detta äktenskap sitt enda barn som dock avled redan vid tre års ålder. Vid Louise Falkenbergs död 1934 ärvdes hennes kära Schedewij av styvsonen Gustav Adolf Falkenberg, som var yngste bror till min farmors far. Gustaf var ogift och vid hans död år 1955 testamenterade han Schedewij till min far.
Carl Gustav Palm
